lördag 3 augusti 2013

Något skrivet för hundra år sedan känns det som, men ändå så finns känsla kvar

Jag är rädd
Så rädd för kärlek
Att jag hittar på ursäkter
För att slippa umgås med dig
 
Jag söker up fel
På vårt förhållande
För att jag ska ha sista ordet
I ett spel där jag är enda medspelaren
 
Jag skriker högt
Och du håller om mig
Jag gråter högre än skriket
Och du håller om mig hårdare
 
Jag är rädd
För att förlora dig
I spelet jag spelar med mig själv
 
Innerst inne
Vill jag ha bara dig
För mig själv resten av livet

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar